Psykisk ohälsa är den enskilt främsta orsaken till ohälsa i Sverige. Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen WHO identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar.Under senare år har man inom psykiatrin blivit allt bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap om och attityder till psykisk ohälsa har också förbättrats. Idag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att få kontroll över sin egen sjukdom. Olika beteendeterapier, framför allt KBT (kognitiv beteende terapi), är exempel på sådana behandlingar.
Vår förståelse för hur depression och ångest uppstår och bäst behandlas kan dock förbättras. Länge har kunskap funnits om vikten av att ha bra kost- och motionsvanor för att motverka hjärt- och kärlsjukdomar. Men forskningen uppmärksammar i allt större utsträckning även sambandet mellan dåliga sådana vanor och psykisk ohälsa.
Det finns forskning som tyder på att träning kan motverka depression då endorfiner som utsöndras vid fysiskt aktivitet kan ersätta mediciner vid lättare depressioner. Träning motverkar stressen i kroppen och kan därför både lindra och förebygga psykisk ohälsa. Vissa forskare hävdar till och med att avsaknad av motion framkallar stress och därför också på sikt psykisk ohälsa.
Det finns också forskning som lyfter fram hur sömn och matvanor påverkar vår mentala hälsa. De flesta känner till att oregelbundna sömn- och matvanor liksom att äta snabbmat och mycket socker kan orsaka trötthet och humörsvängningar.
Men det finns också forskare som menar att en väl avvägd kost kan påverka serotoninet i hjärnan på liknande sätt som antidepressiv medicin. För den som är deprimerad skulle således goda mat- och sömnvanor och regelbunden motion ha en välgörande effekt.
