Friskvårdsbidragen varierar stort

Viking Bergström
På Vårdförbundets hemsida Vårdfokus kan man läsa följande:

En sjuksköterska på Nyköpings lasarett får varken träning på arbetstid eller friskvårdsbidrag för att motionera på sin fritid.

Om hon i stället hade arbetat på Vrinnevisjukhuset i Norrköping fem mil därifrån hade hon fått 1 500 kronor i friskvårdsbidrag.

Vårdfokus kartläggning på nästa uppslag visar att det är stora skillnader mellan hur mycket landstingen satsar på sina anställdas hälsa. Sörmland och Jämtland har ingen friskvårdspeng alls medan sjukvårdsanställda i Kalmar, Östergötland och Stockholm kan få 
minst 1 500 kronor per år.

Men i snitt handlar det bara om 900 kronor per år — att jämföra med anställda inom svenska börsbolag som får 2 500 kr. Kommuner och landsting ger sina anställda mindre än hälften så mycket i friskvårdbidrag som börsbolag och myndigheter. Det visar en undersökning från redovisningsföretaget PWC.

Bland privata vårdföretag är det också stora skillnader. Attendo ger bara 1 000 kronor i friskvårdsbidrag, medan anställda inom Praktikertjänst kan få upp till 5 000 kronor.

När det gäller träning på betald arbetstid är trenden tydlig: Förmånen slopas i allt fler kommuner och landsting. Friskvårdstimmen har nyligen tagits bort i Borlänge, Haninge, Linköping, Lund, Umeå, Östhammar och Örebro kommuner samt landstinget i Kalmar.

Inte ens för ambulansförare, som har ett fysiskt tungt arbete med många belastningsskador, är det längre själv­klart att få träna på arbetstid. 2011 slopade landstinget i Västmanland ambulanspersonalens friskvårdstimme, för att i stället kunna lägga pengarna på att bemanna ännu en ambulans.

De investerar inte i ett hållbart arbetsliv utan har en slit-och-släng-syn på personalen, anser Jani´ Stjernström, ordförande för Vårdförbundet i Västmanland.

— Det här sänder en tydlig signal om att arbetsgivarna inte tycker att det är viktigt att satsa på personalens hälsa. I dag är landstingets främsta mål att till varje pris spara pengar, säger hon.

Färre får träna på arbetstid:
Offentlig sjukvård: 43,8% (2010)    34% (2011)Privat hälso- och sjukvård: 52,6% (2010)    49% (2011)Offentlig förvaltning: 69,5% (2010)    60,2% (2011)Privat bank och finans: 63,8% (2010)    61,9 (2011)

Källa: Undersökningen bygger på drygt 1 000 telefonintervjuer gjorda på uppdrag av bemanningsföretaget Xtra.

Mönsterås i topp och Boden i botten
Även bland kommunerna är det stora skillnader i storleken på friskvårdsbidraget.

Mönsterås ligger i topp med 2 400 kronor, medan anställda i till exempel Halmstad och Boden får 0 kronor.— Vi har haft ett friskvårdsbidrag på 1 200 kronor, men det togs bort 2010 av ekonomiska skäl, säger Thomas Reinholdt, personalchef i Boden.Han tycker att det var ett tråkigt beslut och berättar att många har protesterat.

Mönsterås hör till de kommuner som avskaffat möjligheten att träna på arbetstid. I stället har man höjt friskvårdsbidraget. De anställda kan få ersättning för 60 procent av kostnaderna för träning eller max 2 400 kronor per år.

— Det bästa hade varit om man hade fått välja mellan friskvårdstimme och bidrag för att träna på fritiden, tycker Åsa Ek, friskvårdssamordnare i Mönsterås.

Hur stort friskvårdsbidrag ger de olika kommunerna? 

Publicerades 2012.